Med leversjukdom menas en sjukdom eller inflammation som påverkar levern. Leversjukdomar kan drabba antingen levercellerna eller gallgångarna inne i eller utanför levern.
(Ett nytt fönster öppnas)
En viktig grupp leversjukdomar är virushepatiter, som medför trötthet och aptitlöshet. De läker vanligen ut efter kortare eller längre tid, men hepatit B och C kan bli kroniska och leda till levercirros (skrumplever) eller levercancer. Leversjukdomar kan drabba alla åldrar.
Leversjukdomar – allmänna symtom
Vid leversjukdomar, är extrem trötthet ett typiskt symtom. Ibland kan levern förstoras, vilken kan göra att patienten även känner en tyngdkänsla, värk och en utspänningskänsla under höger revbensbåge. Smärta är inte typiskt för leversjukdomar, men är vanligt när det blir akut stopp i gallgångar och gallblåsa. Vid akuta och kroniska sjukdomar i leverns celler och gallgångar kan ett färgämne, bilirubin, samlas i blodet. Det gör att ögonvitor och hud blir gulaktiga (gulsot) och att urinen blir mörk.
Några vanliga leversjukdomar
Skrumplever (levercirros)
Skrumplever beror på en långvarig skada på levern. Den kan i sin tur orsaka sjukdomar som drabbar levercellerna i första hand eller påverkar gallflödet. Vid levercirrus kan symtom saknas helt. I stället kan diagnos ställas genom blödning från åderbråck i matstrupen, vätska i bukhålan eller att medvetandet hos patienten rubbas, s.k. leverkoma.
Leverkoma (leverencefalopati)
Akuta virushepatiter, läkemedelsförgiftning, svampförgiftning och fettlever när patienten är gravid kan ge akut leversvikt. Leverns funktion försämras då kraftigt och patientens medvetandegrad sänks, s.k. leverkoma.
Vanliga symtom är glömska, förvirring, darriga händer och en karakteristisk andedräkt. Undersökning görs med EEG. Behandling består av minskat intag av protein, laxeringsmedel och stoppade blödningar. Leverkoma kan inte botas utan för att tillfriskna måste patienten genom en levertransplantation.
Fettlever
Fettlever orsakas oftast av övervikt, alkohol eller av en kombination av båda. De senaste åren har man kommit underfund med att personer med övervikt, hypertoni, typ 2-diabetes ofta har fettlever. Vissa patienter får en allvarligare form av fettlever med inflammation som kan leda till cirros. Något svenskt namn på denna sjukdom finns inte. På engelska heter den non-alcoholic steato-hepatitis (NASH). Denna sjukdom har blivit vanligare i USA, där man beräknar att flera procent av befolkningen är drabbad.
Fettlever orsakad av alkohol är en allvarlig varningssignal för risken att få skrumplever. Patientens sjukdomshistoria, är viktig för att utesluta att fettlevern orsakats av alkohol. Ultraljud är bra för att upptäcka fettlever.
Patienten bör rekommenderas att gå ner i vikt, att motionera, att hålla diet etc. Någon särskild medicinsk behandling finns inte ännu. Att helt avstå från alkohol är viktigt om fettlevern är orsakad av alkohol.
Leverinflammation (hepatit)
Hepatit är en inflammation i leverns celler eller i levern. Det finns flera olika typer av hepatit. De vanligaste är hepatit A, hepatit B och hepatit C. De har döpts i den ordning de upptäcktes. Eftersom huden kan bli gulfärgad av hepatit kallas det ibland även för gulsot. Vid hepatit fungerar levern inte lika bra som vanligt, och det kan bli svårare att ta hand om de eventuella gifter och mediciner som passerar den dagligen.
Hepatit kan orsakas av olika virus, eller virussjukdomar som till exempel:
* Körtelfeber – Epstein Barr-virus och Cytomegalovirus
* Allvarliga bakterie- och parasitinfektioner
* Amöbainfektion
* Läkemedel kan orsaka hepatit, exempelvis paracetamolförgiftning och narkosmedlet halotan.
* Alkohol
* Svampgifter
Leverinflammation (hepatit) – symtom och behandling
Symptom och behandling Hepatit A: Virus sprids med avföring som förorenar vatten eller födoämnen. Vanliga smittkällor är ostron och musslor. Ju bättre vatten- och livsmedelshygien desto mindre risk för smitta. Vanliga symtom vid hepatit a är: feber, diarré och illamående. Därefter gulsot och aptitlöshet. Hepatit a ger dock aldrig en kronisk leverskada utan läks ofta med tiden. Det finns dessutom vaccin mot hepatit a.
Hepatit B: Viruset sprids med blod, saliv och andra kroppsvätskor. Vanliga smittovägar är blodtransfusioner, intravenöst missbruk eller sexuellt umgänge. Foster kan smittas via modern. Symtom liknar de vid hepatit A, förutom att det är ovanligt att man får diarré. Numera finns läkemedel som tycks kunna bota den kroniska infektionen. Vaccin finns.
Hepatit C: viruset sprids oftast genom intravenöst missbruk. Ger i många fall inga symtom alls. Hälften av patienterna får en kronisk leverinflammation. En del av dessa får så småningom skrumplever (levercirros) eller levercancer. Läkemedel finns som tycks kunna bota den kroniska infektionen.
Kommentarer