Leverns funktion – leversjukdomar & leverproblem
Levern ligger högt upp i buken precis under mellangärdet på höger sida, och skyddas av revbenen. Levern, som väger ca 1500 g, är den största körteln i människans kropp och det näst största organet efter huden.
Levern – en del av matspjälkningsapparaten
Levern, som är en del av matspjälkningsapparaten, har många livsnödvändiga funktioner. Genom levern går två blodflöden som har helt olika uppgifter. Gallträdet och gallgångarna, leder galla i motsatt riktning, ut mot levern, till de två blodflödena gallblåsan och tarmarna. Gallan gör att fett kan tas upp från tarmen. Ett av de två blodflödena, leverartären transporterar under högt tryck bara blod som är rikt på syrgas, från aorta till levercellerna. Efter det att blodet avgivit syrgasen leds det via vensystemet ut till hjärtat. Ett extra kärlsystem (vena portan) finns också i levern. Det samlar upp blod från tarmsystemet och leder det in i levern med lågt tryck. Maten går den vägen via tarmen och vena porta in i levern och därmed in i ämnesomsättningen.
Levern är kroppens viktigaste organ för ämnesomsättningen av kolhydrater, fett och protein. Som ett exempel kan nämnas att i levern finns ett lager av socker som ser till att kroppen förses med blodsocker i en jämn ström. Det är viktigt för att vi ska må bra. När lagret av socker är slut tillverkas nytt blodsocker i ett annat system. Dessutom tillverkar levern gallsyror till gallan, samt proteiner och fetter.
En annan viktig funktion hos levern är omsättning av läkemedel. Så gott som alla läkemedel aktiveras och bryts ner i levern. En viktig uppgift för levern är att avgifta kroppen, att lagra fettlösliga vitaminer samt att hålla koll på blodvolym och salt- och vätskebalansen.
Leversjukdomar
Eftersom levern består av flera miljoner leverceller, har den en enorm reservkapacitet. Om man får en leversjukdom dröjer det därför också länge innan så många celler förstörts att man får symtom. Leversjukdomar kan drabba antingen levercellerna eller gallgångarna inne i eller utanför levern. Ett vanligt symtom brukar då vara extrem trötthet. Ibland kan levern också förstoras, vilket kan medföra tyngdkänsla, värk och utspänningskänsla under revbenen på höger sida. Något annat relativt vanligt är att ett gallfärgämne som heter bilirubin ansamlas i blodet och ger gulfärgade ögonvitor och hud (gulsot). Urinen blir då också mörkare. Vid leversjukdom kan flödet genom vena portan minska eller stoppas totalt, vilket kan orsaka åderbråck i matstrupen, mjältförstoring och ibland hemorrojder. Läs fortsättningen om leversjukdomar.
Skrumplever (levercirros)
Kronisk leversjukdom och vissa tropiska parasitsjukdomar kan orsaka levercirros. Den vanligaste orsaken i västvärlden är dock alkohol. Några tidiga och milda symtom på levercirros brukar vara trötthet, muskelsvaghet och viktnedgång. Leverskadans omfattning kan bedömas genom blod kemiska undersökningar eller ett leverfunktionsprov. Mer om skrumplever.
Metastaser och cancer i levern
Cancer i levern är en elakartad tumör som antingen utgår ifrån leverns celler eller sprids från andra delar av kroppen. Det finns en stor variation mellan olika delar av världen vad gäller hur vanlig levercancer är. I Sverige är den relativt vanlig med ca 400-500 fall per år. De tycks dock som om förekomsten skulle öka i Sverige av någon ännu icke känd anledning. Riskfaktorer för att få levercancer är kronisk hepatit, som orsakas av hepatit B-virus och troligen också hepatit C-virus, skrumplever samt om man utsätts för mögelgifter och kanske även lösningsmedel eller anabola steroider.
Eftersom symtomen på levercancer är vaga upptäcks den ofta sent, vilket medför att prognosen är dålig. Ofta är överlevnaden efter diagnos bara mellan 2 och 6 månader. En operation kan vara framgångsrik om tumören är mindre än 3 cm i diameter. Vid en operation tas tumören och en angränsande del av levern bort. Ibland kan även en levertransplantation vara effektiv. Mer i avsnittet ”cancer och metastaser i levern”.
Levern och alkohol
Hög konsumtion av alkohol är en vanlig orsak till avvikande levervärden. Det beror på att en inlagring av fett görs i levern. Efter en längre tid med högt alkoholintag kan en akut komplikation som kallas alkoholhepatit uppstå. Mellan 10 och 20 procent av de som missbrukar alkohol får levercirros. Hur mycket personen dricker och hur länge missbruket pågått spelar roll för om levercirros ska utvecklas eller inte. Det tycks dock finnas stora variationer mellan individer när det gäller hur känslig levern är. Det finns ingen behandling för leverskada som orsakats av alkohol förutom att helt avstå från alkohol. Jämfört med andra sjukdomar i levern är prognosen då god. Mer om levern och alkohol.